SMARTARE SNÖRÖJNING MED IOT SOM BAS
Snöröjning kostar ungefär 1,5 miljarder per år för Sveriges kommuner. Idag planeras snöröjning utifrån erfarenhet och okulär besiktning, vilket är både dyrt och relativt sårbart. Bristerna väcker ofta starka känslor bland medborgarna. För att effektivisera snöröjningen driver den digitala innovationshubben Bron i Sundsvall projektet ”IoT smart snöröjning”. Här samlar man in data, tar fram analysmetoder och arbetar med en digital lösning för kommuners snöröjning i framtiden.
Bron är ett IT-kluster och digital innovationshub för privata och offentliga aktörer i Västernorrland. Deras mål är att samverka för mer digital innovation. Det var i samband med ett tidigare projekt där Bron tillsammans med Mittuniversitetet och Permobil tittade på tillgängligheten i stadsmiljö som man insåg hur viktig snöröjningen är för framkomlighet.
IoT smart snöröjning genomförs inom det strategiska innovationsprogrammet för sakernas internet - IoT Sverige, en gemensam satsning av Vinnova, Formas och Energimyndigheten. Projektet genomförs i Ånge och Örnsköldsvik och startade i januari 2021. Inledningsvis har man försökt identifiera flaskhalsar och utmaningar inom snöröjningen. Jennie Roos som är Innovationsledare på Bron berättar mer:
- Både Ånge och Örnsköldsvik är stora kommuner till ytan. Snöröjning och halkbekämpning är inte särskilt svårt, men det kan vara knepigt att planera. Någon måste åka ut för att titta på hur vägarna ser ut, hur mycket snö som har drivit och avgöra om snöröjning behövs. Det blir lätt väldigt kostsamt. Det vi vill göra är att ta fram en IoT-baserad lösning för att hantera osäkerheten och optimera snöröjningen.
IoT smart snöröjning består av tre delar: I Ånge använder man snödjupssensorer för att mäta snödjup. På så vis kan man följa utvecklingen och avgöra när insatser behövs. Projektet innehåller även en del med så kallad evidensbaserad rutt-optimering. Det innebär att man med hjälp av data kan optimera snöröjningsrutterna så att t ex gångvägar och busstrafik inte drabbas. I projektet undersöker man även hur sensorer kan användas för att kontrollera sandnivån i de sanddepåer som används för halkbekämpning av gångvägar för att veta när det är dags att fylla på dem.
TH1NGs IoT-plattform IoT-Open används i delar av projektet som rör Örnsköldsviks kommun. Övik energi är en av projektdeltagarna och Håkan Gunnarsson, produktägare för deras IoT-arbete, berättar varför valet föll på IoT-Open.
- Vi har valt TH1NGs plattform eftersom den är så enkel att använda. Den går att koppla in i andra system och har inga inlåsningseffekter. Det gör det också enkelt att testa saker kostnadseffektivt som i detta projekt. Snöröjning kan bli dyrt om man måste köra ut i onödan, men nu kan vi testa hur vi kan göra den mer effektiv.
Optimering av snöröjning är bara ett sätt att använda tekniken, men Jennie Roos på Bron ser många fler tänkbara områden.
- Ibland blir människor lite rädda för tekniken och förstår inte hur man kan använda den. Men när man hittar ett fokusområde ser man genast många fler, allt som tar mycket tid att utföra idag. Det kan handla om kommunernas ansvar att se till att livbojar och räddningsstegar är på plats, eller att kontrollera hur soptunnor fylls och när de behöver tömmas. Ett annat användningsområde kan vara att mäta vattenkvalitet kontinuerligt, säger Jennie Roos.
Det finns stora möjligheter att effektivisera kommunala verksamheter med hjälp av teknik, men tanken är också att kommunernas medborgare ska kunna ta del av resultaten och använda dem i sin vardag.
- På sikt borde det vara möjligt att enkelt se till exempel vilken väg som är bäst att ta just när du är på väg. Att kunna se om och när vägen jag tänkt ta är plogad eller om jag borde välja ett annat alternativ. Sånt skulle så klart vara till stor hjälp för många i vardagen, säger Jennie Roos.